.

midsommar helgen-sol-alkohol-galnaste taxi resan-fest-lite mer alkohol
uppskuren fot- fyllekäk och två underbara brudar. bästa midsommaren


stadsfesten-alkohol-kaffe-olika sovplatser-fylle sms-gos-skratt
regn-kundvagn och även här tre underbara brudar och en stuga


finaste kvällen på hela sommaren-nutella-vattenpipa-ost&kex-mina fina-
slottsruinen-kossor-solnedgången och djupa prat om livet.
finaste minnet ifrån den mysigaste kvällen


emmaboda festivalen. höjdpunkt. alkohol i mängder-nytt folk-fina vänner
pizza-fylla-dygna-trilla över ett staket halv sju på morgonen-gapskratt-
tält-lera-pinnar i ögat-förfester-efterfester-langos-vattenpipa-festival

och nästa sommar ska bli ännu galnare med utomlandsresa, festival,
malmö och jag är 18 år fyllda och kan börja leva lite som jag vill.
längtar lite sådär smått

det snöade, vi åt på mc donalds, julmusik spelades och vi handlade
julklappar det skulle lika gärna kunna vara julafton imorgon.
 åh mysigaste dagen på hela året, utan någon som helst tvekan.
fin dag med min fina syster som snart lämnar mig här hemma ensam.

fick med mig en myskoftis, ett hårband och äntligen nya hörlurar.
har nu ätit sju clementiner och skrivit färdigt på min rapport del.
detta betyder bara en sak: gossipgirl

och imorgon är det 1 deccember och 24 dagar till julafton.
då ska jag upp och kolla på julkalendern bara för att jag
har gjort det enda sedan jag var liten. mysis ju hihi

en bild säger väl men än tusen ord va?
är så jävla stolt. sista året i julkul och vi tog GULD

VAD GÖR VI ?
NU KÖÖÖÖÖÖÖÖR VI!!!!!!!!

förra året hade jag någon att impa och pussa lite på, på läktaren.
förra året satt vi i omklädningsrummet och peppade satand.
detta året tar jag på mig vatten bärare rollen då varken
körtelfebern, mamma eller min tränare godkänner något spel.
surt? som fan. men ska heja på mina fina flickor

Doors slam
Lights black
You're gone
Come back
Stay gone
Stay clean
I need you to need me

dör lite av mitt gossipgirl beroende, kan inte hur mycket jag än vill sluta.
annars har vintern kommit jag har köpt ett par nya skor och en julklapp
(till mig själv) blivit beroende av håkan hellström  och i magen flyger
det tusen fjärilar samtidigt som ögonen tåras lite.  knäpp tjej
ah just det katarina ska plåga oss till simhallen imorgon också. fan

Älskade du. Med armar bredare än någon annan som jag känner, med tatueringar jag följt med fingespetsarna så många gånger då jag satt i soffan och drack välling. Kunde jag inte få sitta där igen, kunde du inte få vara här nu?

Aldrig hemma, alltid på jobbet. Du älskade det. Företaget som du byggt upp själv. Framgångar som du endast kunde tacka dig själv för. Utsmygandes ifrån middagen på julafton, in i garaget och på med alla tomte kläderna och till oss sa du den klassiska repliken ”Oj jag glömde köpa en tidning i affären”. Och visst trodde vi på det, visst blev vi i extas när det knackade på dörren och utanför stod du, iklädd en tomte mask och log. Ditt leende var så fint.

En krypande smärta i kroppen, något som vill göra sig påmind, något som vill säga ”här är jag”. Jag kan inte föreställa mig hur det kändes. Jag kan bara veta hur jag kände. Hemkommen med en söt hundvalp, tolv år gammal och stolt över en brons medalj i fotbolls cupen. Dina ord satte djupa sår, skar ett snitt och plötsligt föll du i mina ögon. Långt, långt ner på listan för jag ansåg visst att hundvalpen var söt,att mina byxor var snygga och att en tredje plats dög. Jag kunde inte förstå, jag var ju nöjd, jag var stolt. Varför kunde du inte unna mig det?

Idag skäms jag, hur du som alltid har glänst så starkt i mina ögon kunde sjunka så lågt efter några ord. Hade jag inte förmågan att kunna tänka den extra tanken varför. Jag började ta avstånd. Gav inte dig den där extra hårda kramen, skrattade inte det där extra skrattet när du sa något. Drog mig undan utan att ens tänka på det, det föll naturligt. Idag ångrar jag det, jag skulle kunna göra vad som helst för att få en enda kram av dig igen, en enda.

Rulator till rullstol, rullstol till säng. Skriken av smärta ekade när man gick utanför. Ropen på hjälp, ropen fyllda av smärta. Tiden i timglaset höll på att rinna ut, sakta men säkert bytte sanden sida tills det inte fanns någon sand kvar och timglaset slutade att rinna.

Rum 17. Ditt rum. Smärtans rum. Dödens rum.

Möbler togs bort, flyttades. Spelade ingen roll hur farmor än försökte göra det fint. Jag hatade rum 17. Jag hatade korten på oss barnbarn på byrån de ska ju stå hemma, på ditt naturgsbord, hatade lukten, hatade ljuset. Hatade att fira julafton där, sitta runt din säng, le och låtsas vara vara glad. Det spelade ingen roll vad alla julklapparna innehöll för ingenting kunde få dig att bli frisk. Hatade att din stol vid matbordet alltid var tom. Hatade att du var här hos oss men ändå frånvarande.  Hatade att detta nu hade blivit ditt hem, ditt väntrum till nästa liv.

Förträngde ditt ansikts uttryck på din födelsedag, din allra sista. Tårar som rullade ner för dina kinder ifrån orkeslösa ögon. Medlidandet var mer än vad jag kunde hantera. Jag gick omvägar för att slippa möta sanningen, jag blundade för att slippa se smärtan som nu existerade i vardagen.

Jag vill titta tillbaka på vår sista tid tillsammans som en glad tid med fina minnen. Jag vill kunna se ditt glada ansikts uttryck när du kramar mig när jag blundar. Jag vill kunna le när jag tänker på alla skämt som du brukade säga. Jag vill kunna höra de sista orden du sa till mig, de som betyder allra mest. Dem som jag ska skriva ner på ett speciellt ställe och alltid ha där.

Men verkligheten är grym. Den sista tiden tillsammans tillbringade vi vid ett bord, du i en rullstol och jag uppkrupen i soffan, du jollrandes som en bebis och jag med tårar i ögonen.  Ditt ansikte var inget leende, det var en grimas fylld med smärta och ångest. Ångest för att inte ha gjort de saker som du ville göra, ångest för allt som du skulle missa när verkligheten en dag skulle knacka på dörren och ta dig ifrån oss. Du visste, du stod vid vägskälet ingen vill stå vid där din destenation redan var utsedd, där biljetten härifrån redan var bokad.  De sista orden jag vill kunna minnas finns inte. Jag var inte där hos dig. Jag var någon annanstans, i ett annat rum fyllt med alkohol och glädje. Jag var inte i rum 17 när det knackade på dörren. Jag fick aldrig höra några sista ord att skriva ner. Jag fick aldrig se något sista ansikts uttryck att minnas föralltid. Jag fick inte säga de tre små orden. Jag fick aldrig säga hejdå även fast jag vet, att vi sa hejdå för länge länge sen.

Jag hoppas att du ser, hur vi kämpar, varenda dag utan dig. Hur fina blommorna på din grav är, hur starkt ljusen lyser upp ditt namn ingraverat i sten. Jag visste att du skulle försvinna en dag. Men hur kan man förbereda sig på att en person som funnits där i hela sitt liv bara skulle försvinna?


Du fick spendera 70 år på denna jord. Hade jag bestämt hade det blivit många mer men man får acceptera det man får och lyckas jag med hälften av det som du gjorde i ditt liv i mitt liv kommer jag att vara mer än nöjd. Tack för att jag fick 17 år med dig.
Älskade du, älskade älskade Farfar.

chuck bass - oh hot damn.
idag har jag haft två vänner den ena hette ben & den andra hette jerry

fredagsmys och håkans kloka ord är en vädligt bra kombo


Vad jag bryr mig om nu
är att du kommer nära mig
även om det är försent att älska dig
Vad jag bryr mig om nu
är att från samma säng
lyssna till samma regn

Vad jag bryr mig om är att se dig gråta
för jag har gråtit och du ringde aldrig
Vad jag bryr mig om är att du kallar på mig
även om jag inte kommer tillbaks till dig

Vad jag bryr mig om är att höra dig andas
veta att du är nära förlåt, nu slutar jag

får tacka mina 2 nötter som håller humöret uppe på eftermiddagslektioner
där vi skriver våra rapporter om internationella relationer, kul va?
idag mår jag bättre, kommit en bit på rapporten och morgon dagen
bjuder på  film inspelning och harry potter med fina vänner och  popcorn.
 förresten så är rihannas nya album GALET BRA

världens fetaste förkylning, antagligen feber, ont i hela kroppen och
knappt någon röst. men visst här sitter jag i skolan och gör min media
uppgift  och inväntar italienska prov.mamma måste vara stolt över mig

bild 1. filippan och flisan på läktaren (omtagning 25 typ)
bild 2. sofie, gabbi och krille peppisar med en gömd tilda
bild 3. inte varje dag db däckar med ögonen halvt öppna
bild 4. svek stagg och fotade istället min vän hansson i kagg

Rugby 2010 är överoch resultatet blev rättvist tycker jag.
 Tjejerna vann och killarna förlorade. Hade en vän på kaggs lag och
 var  beredd på att hålla för ögonen i alla  närkamper.
 Det visade sig vara  stagg spelarens  vänner som behövde
 hålla för ögonen då
Hansson tog hem bästa manliga spelare.
Vi var stolta vänner kan jag lova er.

Får tacka Krille för förfesten och de andra tjejerna bara
 för att dem är så goa. Dränkte min svaghet i alkohol igår något som
verkligen känns en dag som denna ska bli underbart att tillbringa denna
dagen  hemma hos db med fina vänner. bakismys står på shemat och
jag behöver skratta lite med mina nötter.

kan ju bara inte låta bli att le
fixat till mitt hår, filminspelning, rugby, förfest, palace, ledig

On the first page of our story, the future seems so bright.
And this thing turned out so evil, I don’t know why I’m still surprised.
Even angels have their wicked schemes and you take death to new extremes.
But you’ll always be my hero, even though you lost your mind

orkar du inte orkar jag för två. ler du inte ler jag för två.
 kämpar du inte kämpar jag för två.
du är den finaste människan jag vet ♥

 kvällen har bjudit på tacos och nu tar jag min babyboo med mig för att titta lite fotboll.
det ryktas om derby?

sådär ja. klockan slog 03.45 och det anses kanske vara dax för en sådan som jag att sova?
fast är det höstlov och nya avsnitt av vampire diaries på datorn så är det okej att vara uppe nu.

hur jag kunde utsätta mig för 1,29 minuters skräckfilm i 3D när jag i
nte ens vågar titta på en  vanlig skräckfilm hemma om jag har en mysig
person  som jag kan gömma mig bakom ibland är en väldigt bra fråga.
 liknade nasse i min nalle puh film där jag satt och blundnade samtidigt
som jag höll för öronen och intalade mig:
 det är bara på film, det är bara på film inte på riktigt

Var den bra då? fick inget sammanhang i filmen då jag var för feg för
att våga  titta på hela men visst den innehöll blod, skrik och sjuka
människor precis  som alla andra skräckfilmer. men det var 3D glasögon,
mc donalds mat, popcorn  och  fint umgänge som gjorde kvällen. 
så jag antar att det var värt lidandet,  nu kan jag i alla fall stolt säga
 att jag har sett den..eller ah lite på den i alla fall

sådär ja , här har vi mina nya leggings som jag hittade i stan och jag älskar typ dem.



Nya leggings och skor. känns nödvändigt och väldigt bra faktiskt
dock är skorna mycket snyggare i verkligheten än på bild.

jag tror att ni alla kan fatta vad jag har sysslat med en dag som denna plus rensat min gaderob.
fick nästan ångest när jag hittade kläder som jag knappt aldrig har använt..men nu är mitt rum
i alla fall fint (för en gångs skull)  och min gaderob plus att mamma blir glad.
så då var det kanske värt två timmars slit? eller..

första dagen på höstlovet har innehållt: shopping dag i växjö och tre rätters med fina flickor
proppmätt och trött går jag nu och lägger mig och imorgon väntas det äventyr med blondiner.
man måste ju bara älska höstlov.

puss och godnatt