.

naw hittade en bild som väckte minnen, sedan 2008 på c-laget. vårt älskade c-lag
när vi vann första matchen  borta med 14-0, när vi åkte till ystad och spelade marcolio
hela vägen, när vi sov i stugor som det regnade in i, när vi låg och skrattade hela
nätterna åt dåliga skämt fast vi var tvugna att sova, när vi tog hem guldet i finalen.
alla träningarna på simhalls planen, alla matcher vi spelat på konstgräset, alla gånger
jag fick gå av planen för mitt onda knä, alla gånger vi skrattade tills vi grät tillsammans.
jag saknar det. vårt älskade c-lag

idag börjar inomhus träningen så jag ska ner dit en stund, ska prata med min tränare
om hur jag ska göra. just nu känns min kropp helt borta. har så ont i den att jag vill lipa.
hur kan just jag lyckas att få körtelfeber? det finns ju bara inte.